BMW satsar nu helhjärtat på vätgasteknik och bekräftar planerna på en produktionsklar vätgasbil 2028. Mer specifikt en SUV, som kommer vid en tidpunkt då många andra biltillverkare satsar allt på batterielektriska lösningar.
Går mot strömmen
Biljätten från München simmar mot strömmen med sin tredelade strategi som inkluderar både förbränningsmotorer, batterielektriska bilar och nu även vätgaselektriska bilar.
BMW anser att ”timingen är rätt” för vätgas och hänvisar till en snabbt växande infrastruktur i Europa, Korea och Japan, enligt motor1.com.
Men har företaget rätt i sin bedömning? Toyota, som är BMW:s samarbetspartner inom vätgasteknik, har nyligen upplevt en dramatisk nedgång i försäljningen av sin vätgasbil Mirai. År 2024 såldes färre än 2 000 Mirai globalt, vilket är Toyotas sämsta försäljningsår för vätgasbilar sedan 2020. Utanför Japan sjönk försäljningen från 3 575 bilar 2023 till endast 1 102 under 2024.
Bristfällig infrastruktur
Den främsta orsaken till Mirais begränsade framgång ligger i kritiska brister i vätgasinfrastrukturen. USA har färre än 80 vätgasstationer, huvudsakligen koncentrerade till södra Kalifornien. Detta gör långdistanskörning nästan omöjlig. Det är inte mycket bättre i Norden, med fem fungerande vätgasstationer för personbilar i Sverige, tre i Norge och fyra i Danmark. Och Finland får klara sig med en enda tankstation.
Dessutom har Mirai-ägare stämt Toyota på grund av kroniska pumpfel och begränsad tillgång till vätgas. Ägarna har rapporterat om orimligt långa väntetider – ofta över en timme – när andra bilar står före dem vid en tankstation. Detta beror bland annat på att pumpen behöver lång tid för att komprimera och leverera bränsle mellan kunderna.
Dyr lösning
Vätgastekniken kämpar också med betydande ekonomiska hinder:
Vätgas på pumpen är inte gratis, med tankningskostnader på över 500 kronor per tank vid ett kilopris på cirka 100 kronor. På vissa ställen kan det vara ännu dyrare. Vätgasbilar är dessutom ofta dyrare i inköp än batterielektriska bilar. Lägg till att Mirai-ägare har upplevt ett dramatiskt värdefall, med påståenden om 90 procent värdeförlust efter köpet, och det är inte svårt att vara skeptisk till en ny BMW-SUV som går på vätgas.

BMW:s argument för vätgas
BMW vill däremot med sitt vätgasprogram övervinna vad de ser som begränsningar hos batterielektriska bilar, som långa laddningstider och bristfällig infrastruktur på nyckelmarknader.
Företaget framhåller flera fördelar med bränslecellsteknik, bland annat nollutsläpp från avgasröret, omedelbart vridmoment och tankningstider som liknar bensinbilar. BMW ser vätgas som särskilt viktigt för tunga och lyxiga fordon som kräver hög prestanda och lång räckvidd.
Samarbete med Toyota
BMW:s satsning på vätgas sker som nämnts i samarbete med Toyota, som levererar bränslecellsystemen till BMW:s iX5 Hydrogen-prototyper, och de kommer att fortsätta samarbetet på 2028-modellen.

En riskfylld strategi
BMW har inga planer på att slopa vare sig elbilar eller bilar med förbränningsmotor. Med vätgas har man tre ben att stå på, vilket ska vara en styrka i en dynamisk marknad. Samtidigt kan det hela också ses som en utspädning av resurser och fokus, särskilt när man konkurrerar med andra stora biltillverkare som helt satsar på batterielektriska bilar.
Att investera betydligt i vätgasteknik, som historiskt sett har kämpat i en uppförsbacke, är inte helt riskfritt. Strategin kan fungera som en försäkring mot osäkerheten på marknaden för batteridrivna elbilar, men den kan också innebära en svagare satsning på att påskynda utvecklingen av batteridrivna elbilar.
BMW:s påstående att ”timingen är rätt” på grund av ”snabbt växande infrastruktur” står i direkt kontrast till Toyotas erfarenheter med Mirai och den allmänna bedömningen av vätgasinfrastrukturen som milt sagt begränsad och med tillväxt i snigelfart på global skala.
Pris och tillgänglighet
BMW:s vätgasdrivna SUV, som ännu inte har fått något namn, är planerad att lanseras 2028. Den är troligen baserad på nästa generations X5-plattform. Pris och specifikationer är ännu inte bekräftade, om det överhuvudtaget blir något av.
Källor: